Text: Inger Scharis
Vad gör man när man älskar vallning, men det inte finns någon klubb som välkomnar en med öppna armar? Är inte svaret uppenbart? Man startar en egen klubb! Det är vad Linda Rorem i Kalifornien gjorde. 1986 grundade hon The American Herding Breed Association (AHBA). Torlundablue pratade med Linda om hur allt började.

Torlundablue: Hur fick du idén att starta AHBA?
Linda: I början av 1980-talet gick jag med i American Working Collie Association (AWCA). Vid den tiden hade jag en Rough Collie och en Sheltie. Jag började valla med min första Sheltie, Pascha, runt 1984, och några år senare började jag arbeta med min andra Collie, Chelsea. Jag fortsatte med min andra Sheltie, Cailie, och sedan med avkomlingarna till Pascha och Cailie. Först tävlade jag inom Australian Shepherd Club of America (ASCA), som hade öppnat sina tävlingar för andra raser och vid den tiden började erbjuda vallningstitlar även för andra raser. Jag deltog också med Cailie i några lokala Border Collie-tävlingar, och dessutom tränade och tävlade jag med en Border Collie som tillhörde en vän. Men många medlemmar i AWCA, även jag, ville uppmuntra vallningsintresset bland collieägare, så vi gjorde ett program med vallningstitlar inom AWCA. Det var också vid den här tiden (det tidiga 1980-talet) som jag såg en artikel om ”herding instinct test” som sponsrades av Bearded Collie Club of America. 1984 började AWCA att hålla ”herding instinct tests” för Collies baserat på samma idé. Folk med andra raser kom också till AWCAs test. När intresset för vallning växte, så beslutade vi att bilda en klubb som kunde erbjuda program för alla raser, med både test- och tävlingstitlar.
Torlundablue: Varför kände du att det fanns behov av en ny vallhundsorganisation?
Linda: Det fanns ett gradvis ökande intresse för hundar som kunde uppfylla sin traditionella roll som vallhundar, liksom ett antal artiklar som pekade ut några av problemen med att välja hund enbart baserat på utställningsmeriter utan att ta hänsyn till funktionen. Ett antal personer med AKC-raser (till att börja med uppfödare av Bearded Collie, Rough/Smooth Collie och Belgian Tervuren) ville ta reda på vilken vallningsförmåga deras hundar hade, och visa och utveckla denna förmåga. Varken ASCA eller USBCHA erbjöd den möjligheten.
Torlundablue: Och det fanns inga andra alternativ vid den tiden?
Linda: Nej, några av Terveren-folket och Collie-folket som var aktiva inom AWCA, däribland jag själv, tog kontakt med AKC som inte hade något vallningsprogram vid den tiden. Men AKC startade inget program förrän 1989/1990.
Torlundablue: Vad är skillnaden mellan att tävla med AHBA-regler och AKC-regler, enligt din mening?
Linda: AHBA är öppen, både i Junior Herding Dog (JHD) och på tävlingsnivå, för alla hundar som kan arbeta och är registrerade, renrasiga eller inte. AKC är mer restriktiv när det gäller vilka som får delta. AKC slår ihop några boskapssorter i sina program, medan AHBA erbjuder olika titlar för ankor, gäss, getter och får. När det gäller championattitel fokuserar AHBA på att deltagarna tävlar mot en standard – poängen baseras på prestationens kvalité jämfört med standarden i advanced-klassen, medan AKC fokuserar på att tävla mot andra hundar och championpoängen baseras på vinsten över andra hundar i advanced-klassen. På det hela taget är AKC-banorna mer strikt begränsade i formen och det finns ingen motsvarighet till AHBA’s HRD och RLF, som är mycket mer ”fri form” och tillåter större variation i tävlingarna så länge man uppfyller vissa minimikrav. Det här tillåter användning av ”take pens” (hämt fållor) och ”gathers” (hämtning) inom samma tävling, eller att ta boskapen genom ett antal ”chutes” (grindar/hinder) eller lasta dem i en trailer, och arbeta både ute på öppna fält och på arenor. Vi menar att en bana därmed koncentreras på praktiskt ”stockmanship”. AHBA’s arenatävlingar (HTAD) har fyra alternativ, som även kan varieras, medan AKC har en bestämd arena.
Torlundablue: Vilka länder har AHBA idag?
Linda: AHBA tävlingar hålls regelbundet både i Canada och USA. Det hölls några tester i Australien för några år sedan, och en i Sverige. Det har kommit förfrågningar från Danmark och Tyskland, men inga sanktionerade arrangemang har hållits där.
Torlundablue: Vilka raser är vanligast på tester och tävlingar?
Linda: Border Collies är flest till antalet, eftersom de är den vanligaste vallhunden i USA idag, följda av ett stort antal Australian Shepards, och därefter Australian Cattle Dogs och Kelpies. Det är också ett mindre antal Rough/Smooth Collies, Shetland Sheepdogs, Belgian-raser, German Shepards, Corgies, Rottweilers och andra som deltar regelbundet, liksom enstaka individer från raser som är mer sällsynta i USA, som Beauceron, Icelandic Sheepdog, och andra.